Miljömärkning av friluftskläder

Svanen, Bluesign, Bra Miljöval och Oeko-tex är märkningar som ska vittna om bra material som är sjysst mot naturen. Men vad betyder de och vilka skillnader och likheter finns mellan dessa miljömärkningar.

På nätet kan du inte se lapparna med miljömärkning dingla, som du kan göra när du går i en klädbutik. Då gäller det att vara mer aktiv i sökandet efter miljömärkta kläder och textilier. Framförallt är det viktigt att vara påläst så vi som konsument vet vad märkningen står för, vilket inte alltid är så lätt när antalet märkningar ökat på senare år.

Vilda västern utan standardiserad märkning och kontroll

Ett problem är att det saknas ett centralt regelverk för miljömärkningar och kontrollerna är bristfälliga. Ibland kan ett plagg ha en miljösymbol för att en viss del av plagget består av ekologisk bomull. Om sen resten av plagget har material som är miljöskadligt låtsas tillverkaren inte om. Detta brukar kallas för greenwashing, grönmålning.

Därtill kanske både tillverkare och säljande butik lyfter fram just den där jackan som ett bättre miljöval än konkurrerande jackor som hänger bredvid. Det kan fortfarande då vara så att alla uppvisade jackor är dåliga för miljön.

Friluftsbranschen lite extra speciell

Det som gör friluftsbranschen lite extra speciell är att kläderna och utrustningen ska och är tänkt att användas i naturen. Konsumenten värdesätter natur och naturnära upplevelser, vilket gör att marknadsföringen tenderar att locka med fina miljöbilder från skog, hav och fjäll.

Bland konsumenterna finns nog en högre grad av miljömedvetenhet och att tänka hållbart. Det gör att märkningen borde vara extra bra genomlyst men när det saknas standarder blir det ändå svårt att göra bra val.

Vanligt förekommande gröna märkningar

Svanen

I Sverige har vi ett statligt ägt miljömärke som heter Svanen. Det drivs av Miljömärkning Sverige AB och har som mål att Sverige ska ha "väl fungerande konsumentmarknader och en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion".

Svanen-märkningen är en nordisk miljömärkning där varje land har eget ansvar för licenser, kontroller och marknadsföring. Olika branscher har olika krav som finns formulerade i kriteriedokument. För textilier är det dokument 39 som har stor vikt för bedömning.

I kriterierna finns då omfattande krav på innehåll och utsläpp av ämnen skadliga för människor och miljö. Materialen får ej heller innehålla flamskyddsmedel eller antibakteriella ämnen. Därtill ställs krav på arbetsvillkor under produktionen av kläderna.

Hemsida: https://www.svanen.se/

Bra miljöval

Den svenska Naturskyddsföreningen har en miljömärkning som de kallar för Bra Miljöval. Den startade 1990 och är den enda märkningen som drivs av en miljöfokuserad organisation. Märkningen tillämpas på både produkter och tjänster inom totalt 11 olika områden.

Tuffa kriterier och noggranna kontroller ska säkerställa att villkoren uppfylls så att konsumenterna kan lita på märkningen och göra just bra miljöval. I en öppen databas kan vi söka efter specifika produkter och tjänster för att se om de har en aktuell märkning.

För textilier används fyra kategorier 1) fiber och beredning, 2) second hand, 3) re-design och 4) re-design med beredning. Ett exempel på otillåten råvara är nyproducerad polyester.

Hemsida: https://www.bramiljoval.se/

Bluesign

Det schweisiska bolaget Bluesign Technologies utfärdar Bluesign-märkning av textilier. Tanken bakom deras granskning är att flera faktorer ska vägas in i en enda standard. Det är hälsa, vattenförbrukning, kemikalier och luftutsläpp som måste uppfylla vissa kriterier för att få licens. Det ska också ta hänsyn till arbetarskydd och samhällsansvar (CSR).

Bluesign jobbar med systempartners, vilket är hela företag och varumärken som jobbar mot att uppfylla alla krav. För oss som konsument kan det förenkla en hel del då vi kan välja utifrån varumärke och inte enskilt plagg.

Man kan söka i deras databas efter märken som är Bluesign-partners. Vi hittar bland de svenska tillverkarna bland annat Houdini, Haglöfs och Klättermusen.

Hemsida: https://www.bluesign.com/en

OEKO-TEX

OEKO-TEX® är ett av världens mest kända och spridda miljömärkningar. Certifieringen följer produktionen av textilier från råvara till färdig slutprodukt. Tester genomförs på anslutna forskningsstationer och i Sverige är det bara RISE (fd Swerea) som har rätt att certifiera enligt STANDARD 100 by OEKO-TEX®.

Fokus bakom denna märkning ligger på att utesluta ämnen som är hälsofarliga. Ett klädesplagg kan få certifiering om det uppfyller de höga humanekologiska krav som ställs.

Certifiering kan sökas i fyra olika produktklasser: I) för barn < 3 år, II) material i direktkontakt med hud, III) material utan eller med mycket lite kontakt med hud och IV) inrednings- och dekorationsmaterial.

Hemsida: https://www.oeko-tex.com/en/

GOTS

Global Organic Textile Standard, eller kort GOTS, är också en internationell märkning för kläder och textil. Certifieringen innebär att ett helhetsperspektiv bedöms avseende miljö, hälsoaspekter och socialt ansvar.

Ekologisk odling av naturfibrer delas in i två olika klasser. För att ett klädesplagg ska få kallas för organic måste det bestå av minst 95% ekologisk fiber. Alla GOTS-märkta plagg ska bestå av minst 70% ekologiskt framställd råvara. Detta innebär bland annat att ingen konstgödsel får användas och GMO är strängt förbjudet.

Hemsida: https://www.global-standard.org/

Tveksamma märkningar

Better Cotton Initiative (BCI) är en märkning som ibland kan ses på kläder gjorda av bomull. Det kan låta som ett bra alternativ men egentligen är det bara bättre än det sämsta. Det betyder till exempel inte att det är ekologiskt odlad bomull, utan bara att den är något bättre odlad än konventionell odlad bomull. Detta är ett typiskt exempel på greenwashing.

Återvunnet material är också ett modeord som har fått mer utrymme i produktbeskrivningar på senare tid. Visst är det bra att ta tillvara på redan framställt material, men det betyder inte att processen för återvinning är miljö- eller humanmässigt på en bra nivå. Det kräver hög teknisk nivå att återvinna textilfibrer och i vissa fall går det åt mycket resurser. För den högt miljömedvetna konsumenten bör återanvändning och återbruk komma före återvinning. En tydligare märkning och djupare förklaring kring hur återvinningen utförs och vilken påverkan den har på miljö och hälsa behövs.

» Fler köpguider